Smedjegatan 1

PROFIL
Lilla nepalesiska Himalaya hukar i kvarteret mellan Kronhusbodarna och Packhuskajen. Entrén för knappast tankarna till det stolta asiatiska bergsmassivet. Snarare till lunchmenyer och take away.
MILJÖ
Lokalen är en orsak till att betyget inte orkar ända upp i topp. Husets arkitektur är blek och trist. Med enkla medel har man ändå gjort det enda rummet trevligt: äggskalsfärgade väggar med röda och svarta detaljer, blekgröna dukar, tavlor med bergsmassiv. De stora fönstren vetter mot en lugnande gräsmatta. Ett trappsteg i entrén och trång toalett komplicerar besöket för den rullstolsburne.
MAT
Det jobbar en mästare i köket! Fru Himalaya skapar sina Momo (ångkokta degknyten med olika sorters fyllningar) med kärlek och omsorg. Många av rätterna påminner om det indiska köket, som linsgrytor, hemlagad ost och curry, men med en nepalesisk touche. Vi serveras vegetarisk tallrik, sesammarinerad potatis, kycklingfilé med spenat och koriander, samt de godaste naan-bröd vi ätit. Det är traditionellt, rustikt och fantastiskt gott.
PRIS
Du kan utan problem äta dig mätt för 150 kronor. Förrätterna kostar 49 kronor, de flesta huvudrätterna under hundralappen. Tillbehöret naan-bröd kostar 20 kronor och raita (kall yoghurtsås) 10. Rättigheter finns (dock inte öl på tapp) och en halvliter starköl på flaska kostar 40 kronor, ett glas vin 35.
SERVICE
Herr Himalaya, med traditionell nepalesisk huvudbonad, står för serveringen denna afton, då vi nästan är ensamma i lokalen. Han berättar mer än gärna om sin uppväxt vid bergsmassivets fot och ber om ursäkt för att frun gör så stora förrättsportioner, då "hon tycker det ser för lite ut annars". Det känns som att vara hembjuden till familjens kök. Mer trevligt än proffsigt, möjligen. Oklart hur han klarar servicen om det blir fullsatt.
DET LILLA EXTRA
Kärleken till maten står för restaurangens lilla extra. Indiskt, kinesiskt och thailändskt i alla ära - Fru Himalayas nepalesiska matkonst klår de flesta av stans asiatiska lågpriskrogar med marginal.
Artikel i tidning